Ja idag är det sista dagen i den här månaden.

Det ska bli kallt här idag har jag hört, och det var kallt i natt också. Ska man då tro att den gamla ramsan "Anders braskar, Julen slaskar" så ska det alltså bli slaskväder på julafton. Förhoppningsvis blir det inte så utan det förblir snö och ett par minusgrader, gärna lite vackert snöfall också.

Idag blev det hembakat till eftermiddagskaffet. Det smakade jättegott.

det blev både påtår och tretår, men sedan var det dags att förbereda middagen, men först skulle det handlas en massa.

I morgon tänkte jag försöka hinna baka en del kaffebröd. Får se vad det blir för sorter. Jag har ju några att välja mellan.

Den här veckan är jag nästan helt ledig så det finns tid att göra det utan stress. Det bästa med att baka själv är att det luktar det så ljuvligt, ja om man inte räknar hur mycket godare det smakar då också.

Ja idag var det första advent, bara fyra veckor kvar till julafton. Gissa om barnen börjar längta, för att inte tala om mig.

Idag var vi på Julmarknad och där fanns det en del intressant. Naturligtvis handlade vi en del, det hör ju till liksom.

När vi kikat runt tillräckligt på alla fina saker, då tog vi en Adventsfika på ett närbeläget café. Det var visst fler som kommit på samma idé för där var det rätt fullsatt, men det fanns plats för oss också.

Väl hemma så tände vi alla Adventsljustakar och ljus. Det blir så mysigt då.

Sedan åt vi en härlig middag bestående av schnitzel, med sås, klyftpotatis och grönsaker.

Efter middagen som var jättegod och passade alldeles utmärkt en söndag, så tog vi en Adventsfika alla tillsammans.

Idag blir vår äldsta son 19 år gammal. Jisses vad tiden går fort. Han fick en massa gäster och presenter och han hade jätteskojigt och stortrivdes.

Det blev runt en 10 - 15 personer som kom och grattade honom, och när alla samlas på en gång då blir det nästan trångt även i vår stora lägenhet.

Nu är första nattskiftet för den här veckan avklarat.

Det hade kommit mycket snö under natten, så jag fick köra försiktigt när jag åkte hem. Men det var vackert ute med all snö.

Det blev några timmars skön sömn innan det var dags att gå upp för att få lite dagsljus också.

Hundarna och jag tog en promenad i all snön, och de busade som tokiga. Min ena hund har den benägenheten att han slänger sig i snödrivorna och rullar av hjärtans lust i dem. Man bli glad av att bara se hur han njuter av snön. Den andra hunden är dock lite mer frusen, så han slänger sig inte lika hejdlöst i snön som "storebrorsan". Däremot äter han den, ungefär som vi äter glass, alltså med god aptit. Till en början var jag lite orolig att han skulle få ont i magen av all kall snö, men det tycks inte vara någon risk.

När minstingen kom hem efter skolan så ville han baka pepparkakor, så jag lovade att vi skulle göra det en av dagarna framöver.

Vår jänta komhem en stund nu på kvällskvisten. Det var ett tag sedan vi träffade henne och hennes fästman, så det var ju skoj att de kom förbi en sväng. De stannade och pratade en stund och när de ville bege sig av hemåt erbjöd jag mig att skjutsa hem dem, för det var inget vidare väder att gå till bussen i. Det uppskattades.

Idag kom det snö som piskade i ögonen. Det blåste riktigt kalla isvindar. Inte ens hundarna tyckte det var skojigt ute.

Men vi tog ett par promenader i alla fall.

Minstingen var hemma från skolan idag med. För även om febern gått ner så var han inte helt feberfri och ont i halsen hade han fortfarande.

Han tyckte det var skönt att bara vara hemma och ta det lugnt.

Vi myste i soffan med ett par filmer, läste sagor och spelade spel i den mån han orkade. En stund på eftermiddagen lade han sig och vilade en stund, för det tyckte jag han behövde.

Det har inte blvit så mycket sova för min del idag, men det går väl bra. Det kändes viktigare att ta han dom minstingen som var hängig och hade ont i halsen.

På kvällen spelade vi lite Alfpet spel, det för barn, och det tyckte både han, jag och min man var skojigt. Det händer inte så ofta att vi faktiskt sitter ner och spelar spel tillsammans, det är väldigt sällsynt. Därför är det desto roligare när vi gör det.

Tiden gick fort och snart var det så sovdags. Både jag och minstingen kröp i säng, men min man satt kvar uppe ett tag till.

Vadå tyckte han, klockan är ju bara 21.40